Samerna hade drivit upp några hundra renar under kvällen, så det blev koppel på under dagens vandringar.
Efter god middag på fjällstationen sov vi, för att vakna vid 4-snåret av storm och regn. Men när vi packat och ätit frukost sken solen igen.
Assar var dämpad när vi gick neråt Storulvån. Efter en 6 km började han halta lätt. Snabb undersökning visade att selen, efter drygt 4 mils vandrande, skavde. När den väl tagits av fick vi en ny och glad hund igen som ådrog sig flera kommentarer från andra vandrare: "att en hund med så korta ben kan vara så pigg och käck."
Väl nere igen konstaterade vi att ett bättre vandringssällskap än Assar kan ingen ha!
/Mikael och Eva-Lotta med Green Fees Acer Platanoides, Assar 5 år.
